Bild-likt talat – Jesus vs. Hamilton.

Det var en gång en profet och en agent. Bägge på uppdrag. En i Guds intresse och en i Nationens. Bägge ska rädda folk. Ge trygghet. Bägge snygga, superretuscherade och über-broomade. Bägge avbildade i samma slags modeljus. Samma kyliga yta. Den ene något mer lössläppt, bohemisk. Den andre stram och tillknäppt. Precis som typsnitten. Samma knivskarpa blick. Samma allvar. Symmetriska och stabila.

Varför så likt?

Varför modevärldens bildspråk i berättelser om religion respektive våld?

Effektiv marknadsföring eller bildspråklig tondövhet?

*

*

Kanske helt enkelt för att det är läsarna av tidningen KING som är målgruppen?

Hårlängden lite mitt emellan. Också putsad och fin, men med lite stubb. Stajlad frissa, men inte helt perfekt. Snyggt klädd, men har lättat på slipsen. Och naturligtvis fotograferade i samma modeljus.

Nog vilar det något visuellt torftigt över det hela…..

*

Enkät till och jag kräks!

Till morgonstidningarnas arsenal av metoder för att så billigt som möjligt fylla ut sina sidor kan en ny metod läggas:  Bildenkäten.

Jag har tidigare på bloggen uppmärksammat andra billiga utfyllnadsmetoder: Dubbelpublicering och nonsensbilder.

Tidigare var bildenkäter en lågstatusgrej. I kvällstidningar förekom enkäter i blygsam skala. Tror Aftonbladet hade en stående, daglig enkät som hette nåt i stil med ”Fem på stan”. Den betraktades som lite fåning. Det var ingen riktig journalistik. Det var ju bara lite folk på gatan som fick tala om vad de tyckte om något. Irrelevant och ett slöseri med utrymme och tid helt enkelt.

De få gånger jag själv fick ta bilder till någon liten enkät så kändes det lite pinsamt. Inget man skröt med direkt. Jag undrar hur fotograferna idag ser på detta?

Men nu lever vi ju i dokusåpornas tid. I vår era av allmänt tyckande, i alla ämnen och sammanhang, så tycks enkäten fått ett nytt liv. Och i kombination med dagspressens kostnadsjakt, och därmed flykt från kvalitetsjournalistiken, duger de gott till att blåsas upp stort tydligen.

Alla bildenkäter är inte meningslösa, som jag kommer visa nedan. Men den plats många enkäter får ta, med tanke på innehållet, är riktigt bedrövligt och pinsamt.

Alla nedanstående exempel kommer från de senaste veckornas DN (de flesta) och SvD.

(Klicka på bilderna för större version)

Här ett typexempel på alldeles för stora bilder till enkäten. Om man nu ska ha en enkät överhuvudtaget i denna fråga.

*

Samma invändning som ovan. Helt omotiverat stora bilder. Och ett tveksamt enkät-ämne.

Michael Lundberg 52 år, håller ”halvhyfsad” koll på sin pension. Jaha.

Vad är tänkt att jag ska göra med den informationen?

*

Här en enkät som funkar. Maud Olofsson ska avgå och en rad kollegers åsikter om henne presenteras, med små bilder.

*

Vad tänker ”mannen på gatan” om att panta aluminiumburkar?

Hmmm……? Äntligen får jag svaret! Tack DN.

*

Allt färre barn använder cykelhjälm. Jag vet! Vi frågar några barn, med hjälm förstås, vad dom tycker.

De är ju så rara.

*

Stadsbussar som inte kan ta barnvagnar! Vad kan de som har barnvagn tänkas ha för åsikter om detta……???

Sveriges största morgontidningen har lagt ner tid och resurser och kan stolt presentera resultatet!

*

Polisen åker inte på många larm. Bra och viktig rapportering.

Och så får ”mannen på gatan” tycka till, vad det nu tillför saken.

*

Så här glada blir tjejer när de får tycka till om GPS-teknik på dagis.

*

Kulturpersoner uttalar sig i en kulturfråga. Fine.

Men det känns som att bilderna på dem kändes viktigare att publicera än vad dom tycker..

*

The motherload!

Tyck till om bussarna och få en kvartssidesbild i Sveriges största morgontidning.

*

Kändismingelenkät från Bokmässan. Antar den kan vara lite småintressant för de som gillar ämnet.

Bra, små bilder kompakt redigerat.

 *

Experter i ekonomi i en ekonomifråga. Eventuellt meningsfullt, men återigen är proportionerna i publiceringen problematiska.

Enkäter är light-journalistik. Hur mycket plats förtjänar den egentligen?

*

Ett exempel där det funkar bra. Angeläget ämne som berör i princip alla.

Ger en känsla av historiegemenskap i en svår situation.

*

Också ett fungerande exempel. Kolleger som uttalar sig. Presenterat på ett balanserat sätt.

*

Två rader per person i en djup moralfråga. Dessutom en jättebild på ännu en tyckare strax under de små bilderna.

Billigt, snabbt och rätt meningslöst.

*

Samma här. Här tycker experten, alias ”mannen/kvinnan på gatan” till igen.

Inklusive den stora bilden t.v kan man undra hur mycket kvalitetsjournalistik i ämnet hade kunnat publiceras istället?

*

En bra bildenkät! Här handlar det om mode. H&M expanderar i Asien. Och då kan det vara kul att se lite hur de potentiella kunderna klär sig där.

*

Allt för ofta känns det som att det är så här redaktionerna ser på oss läsare.

Så jag låter denna huvudlösa bildsättning bli en sammanfattning av det nya bildenkät-fenomenet.

***

UPPDATERING, 2011-09-28.

Dagen efter att jag publicerade detta inlägg bjöd DN på en riktig maffig enkät, som jag inte vill undanhålla er, mina läsare.

SvD kontrade samma dag med 2 mindre, stramare enkäter.

Kvinnan på den stort uppslagna bilden handlar inte mindre p.g.a krisen. Så nu vet vi det.

*

Fyra relationer och en liten journalistik-begravning?

*

 I den takt som det publiceras enkäter så kommer snart även du, min käre läsare, att bli tillfrågad om något.

Hoppas du får ett helt uppslag då!

***

”Lost in transportation” – en liten hyllning till Slussen.

Kära, gamla Slussen.

En särskild sak har alltid fascinerat mig med Dig under de dryga 20 år jag bott i Stockholm. Nämligen det faktum att Du är den enda plats i staden som jag fortfarande kan gå eller köra rejält vilse i. Efter 2 decennier. Och jag älskar Dig för det!

*

Ni vet – helt plötsligt kommer man körandes mot Slussen. Från ett håll man inte brukar…. Då inser man att man inte har en aaaaning om hur man ska köra för att komma rätt. Slussen närmar sig. Obönhörligt. Febrilt försöker man tänka ut färdvägen men plötsligt är det försent…man uppslukas av Slussens obändliga trafikmaskineri. Utan nåd. Det är bara att ge upp. Låta sig sig föras igenom och helt enkelt hoppas att man blir utspottad i rätt riktning. För blir man inte det så ligger man pyrt till. Då måste man vända tillbaka. Och riskera att man att råkar ut för samma sak igen…

Jag tycker det är viktigt med en plats i stan som man inte har full kontroll över. Det är nyttigt att vara lite vilse ibland. Oftast susar man fram i sitt minut-schema, helt utan marginaler. Och oftast funkar det bra. Men då står Slussen där som en enda stor tillnyktringsmaskin: Du ska inte tro du har koll på allt min vän! Det är inte nyttigt för dig. Här – en dos oordning och förlorad tid.

Nu ska Slussen byggas om (har jag hört ryktas i alla fall…). När jag betraktar det senaste slutgiltiga förslaget så ser det illavarslande rationellt och effektivt ut. För många raka linjer för min smak. Det andas oroväckande mycket ordning och översiktlighet. Men, som bloggens namn antyder, är mina farhågor enbart grundade på en okulär besiktning av bilder och modeller. Så jag kan ju ha fel.

Hur som helst hoppas jag innerligt att den nya Slussen ska behålla åtminstone något av den gamla Slussens mystik. Att Slussen inte ska bli en död, dissekerad kropp där varenda organ och funktion har blottlagts. Där allt är skyltat, märkt och redovisat. För att reducera eventuell ovisshet till ett minimum. Allt för att så få sekunder som möjligt ska gå förlorade.

Så, utan risk för att få nedfallande betongbitar i skallen. Och helt befriat från piss-lukt, spyor, avgaser samt duvskit bjuder jag här på en promenad genom Slussen. En tribut-promenad. Enjoy!

(Klicka på bilderna för större format).

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*  *  *

That’s all folks!

*

Uppdatering 2011-06-16.

Debattartikel i DN om fortsatt utredning av Slussen.

Uppdatering 2011-06-20.

SvD: Splittrat om nya Slussen

Uppdatering 2011-08-25.

DN: Dags för utredning – igen!?